I en krönika från 1070-talet nämns Helsingborg (som vi i dag kallar staden) under namnet ”Halsingburg” för första gången. Kyrkomannen Adam av Bremen skriver om det vackra sundet och den korta överfarten mellan Själland och Skåne.
1085 omnämns Helsingborg för första gången som stad i skrift. Den 21 maj det året skrev den danske kungen Knud den Helige att han låtit samla in skatt bland de som hade en tomt här. Redan 1085 fick man med andra ord betala extra för att bo vid havet.
Georg Braun 1588. Ur Kulturmagasinets samlingar.
Planerna på befästning ta sin början och under den senare hälften av 1100-talet byggdes ett runt försvarstorn på den plats där dagens Kärnan skulle uppföras ett par hundra år senare. Det äldsta tornet byggdes i huvudsak av sandsten och var inte lika högt som dagens torn.
Målning av Gisela Trapp 1943. (Ur Kulturmagasinets samlingar)
Första stenen till Kärnan lades runt 1310, en tid då den danske kungen Erik Menved satsade på att åter göra Danmark till en stormakt i Östersjöområdet. För att lyckas med detta krävdes upprustning av gamla borgar och satsningar på nybyggen i det danska riket.
Kopia av stadens äldsta kända sigill från 1468.
Från ritning till sten för sten tog det ungefär tio år att färdigställa Kärnan. Genom att datera årsringar i takbjälkarna på första och andra våningen har forskare kunnat konstatera att Kärnan bör ha stått färdigt omkring år 1320.
Försvarsverken förändrades under 1600-talet. De medeltida borgarna ersattes av fästningsstäder. Helsingborgs stad började befästas med höga vallar och bastioner. Det innebar förändringar för det gamla tornet också.
År 1653 byggdes Kärnan om för att kunna bära tunga kanoner på taket. Den övre delen av försvarsmuren på toppen togs bort och inne i den översta våningen byggdes ett tunnvalv som stöd för de tunga artilleripjäserna. Arbetet avslutades dock aldrig.
Efter flera blodiga strider och krig mellan Sverige och Danmark erövrades Skåne av Sverige 1658. Flera förändringar skedde och under 1660-talet revs försvarsverken från medeltiden och en plan uppfördes hur det gamla slottet skulle kunna byggas om till en modern fästning.
Efter skånska kriget, 1675-1679, revs allt och våren 1680 påbörjades raserandet av vallarna och bastionerna och vallgravarna fylldes igen. Magnus Stenbock tyckte till och med att man borde spränga Kärnan i luften men detta skedde som tur aldrig (vilket vi är tacksamma för i dag).
Har Kärnan inte alltid hetat Kärnan? Nej, det var inte förrän under 1700-talet som Helsingborgs försvarstorn fick sitt nuvarande namn Kärnan. Första gången Kärnan kallas just för Kärnan är 1749, då Carl von Linné skriver så om det redan då gamla tornet i sin Skånska resa.
500 år efter uppförandet renoverades det medeltida tornet. Renoveringen drog ut på tiden då en långdragen diskussion uppstod gällande finansieringen och vem som skulle göra vad. I maj 1894 öppnade tornet för allmänheten – Kärnan blev snabbt ett av Helsingborgs mest populära besöksmål.
Kärnan har inte bara försvarat danskar och svenskar i Helsingborg utan även stått modell för en bergochdalbana i Hansa Park i Sierksdorf, Tyskland. Banan är den tredje högsta i Europa, 73 meter hög, och når upp till hisnande 127 kilometer i timmen.
You can use Google Translate to translate the contents of karnan.se. To do that, select the language you would like to translate into in the list below.
Please bear in mind, since the Google Translate is an automatically generated translation, we do not take any responsibility for errors in the text.